Isoleringskalkylator

Fyll i ytan, hur välisolerad den är i dag och hur mycket isolering du lägger till. Kalkylatorn räknar ut hur mycket mindre värme som läcker ut per år, vad det är värt och hur lång tid det tar att tjäna in kostnaden.

Underlaget kontrollerades mot källorna 10 november 2026.

Vad ska isoleras?

Vind Ytterväggar

Husets byggår

Fyller i ett typiskt U-värde. Ändra det nedan om du vet husets verkliga värde.

U-värde i dag, W/m²K

Ju lägre värde, desto bättre isolerat. Står ibland i energideklarationen.

Yta som isoleras, kvadratmeter

Ny isolering, centimeter

Tjockleken på det du lägger till, utöver det som redan finns.

Isoleringens lambdavärde, W/mK

Står på förpackningen. 0,039 gäller lösull av mineralull i Energimyndighetens exempel.

Klimatzon

Besparingen blir större ju längre norrut du bor.

Vad kostar värmen? Kronor per kWh

Med direktverkande el eller elpanna: ditt rörliga elpris. Med värmepump: elpriset delat med pumpens årsvärmefaktor, till exempel 1,80 delat med 3.

Kostnad för åtgärden, kronor

Efter rotavdrag och bidrag, om du får dem.

Besparing per år

3 403 kr

Värmeförlusten genom ytan minskar med 1 890 kWh per år, 61 procent.

U-värde efter: 0,12
Värmeförlust i dag: 3 119 kWh
Värmeförlust efter: 1 229 kWh
Återbetalningstid: 9 år

Gäller värmen som går genom den isolerade ytan, ett normalår. Så räknar vi.

Räkneexempel

Exemplet är hämtat från Energimyndigheten: ett hus från 1973 i Västerås med 120 kvadratmeter vind. Vinden har U-värdet 0,30 och får 20 centimeter lösull.

U-värdet sjunker från 0,30 till 0,12.
Värmeförlusten genom vinden sjunker från 3 119 kWh till 1 229 kWh per år.
Besparingen är 1 890 kWh per år, omkring 61 procent.
Med värme som kostar 1,80 kronor per kilowattimme blir det 3 403 kr per år.

Kostnaden på 30 000 kr är vårt eget exempelvärde. Byt det mot din offert eller din materialkostnad.

Så räknar kalkylatorn

Kalkylatorn använder formeln i Energimyndighetens skrift Att tilläggsisolera hus:

Besparing = (U före − U efter) × graddagar × 24 × yta ÷ 1 000

U-värdet anger hur mycket värme som går genom en kvadratmeter. U-värdet efter åtgärden räknas fram genom att den nya isoleringens värmemotstånd, tjockleken delad med lambdavärdet, läggs till det befintliga.
Graddagar är ett mått på hur kallt klimatet är. Ett normalår är det 4 964 i zon 1, 4 274 i zon 2, 3 610 i zon 3 och 3 232 i zon 4.

Typiska U-värden efter byggår

Byggår	Vind	Ytterväggar
Före 1921	0,60	0,90
1921–1940	0,50	0,85
1941–1960	0,45	0,60
1961–1975	0,30	0,40
1976–1985	0,18	0,25
1986–2004	0,15	0,20

Värdena är Energimyndighetens typvärden för småhus i ursprungligt skick. Har huset redan tilläggsisolerats är U-värdet lägre.

Det här ingår inte

Köldbryggor och otätheter. Reglar, genomföringar och luftläckage gör att verkligheten avviker från formeln.
Innetemperatur. Formeln bygger på graddagar för ett normalår, inte på hur varmt just du har.
Komfort. Mindre drag och varmare ytor går inte att räkna i kronor.
Fukt. Tilläggsisolering ändrar fuktförhållandena. Läs Tilläggsisolera vinden innan du börjar.