Källor och faktakontroll
Regler och belopp hämtas från den myndighet som ansvarar för dem. Tekniska uppgifter kommer i första hand från Energimyndigheten och den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Priser som inte finns i någon oberoende statistik märks som marknadsuppgifter, och våra egna antaganden märks som antaganden.
Publicerad . Uppgifterna kontrollerades mot källorna .
Fyra sorters uppgifter
Allt på sajten hör till en av fyra grupper. Du ska alltid kunna se vilken.
| Sort | Var den kommer ifrån | Så märks den |
|---|---|---|
| Regler och belopp | Ansvarig myndighet | Källan länkas under rubriken Källor |
| Tekniska uppgifter | Myndigheter och den kommunala energi- och klimatrådgivningen | Källan nämns i texten, ofta med årtal |
| Marknadspriser | Säljare, installatörer och jämförelsesajter | Texten säger att det är marknadsuppgifter och inte statistik |
| Egna antaganden | Vi själva, för att kunna visa ett räkneexempel | Texten säger att värdet är vårt antagande eller ett exempel |
Vilka källor vi använder
Regler, bidrag och skatter. Skatteverket för skattereduktioner och rotavdrag. Boverket och regeringen för bidraget Villaeffekten. Energimarknadsinspektionen för elnät och elavtal. Lagar och förordningar när myndighetens sida inte räcker.
Teknik och energi. Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning och den kommunala energi- och klimatrådgivningen, som är opartisk och finansieras av Energimyndigheten.
Konsumentfrågor. Energimarknadsbyrån, som är en oberoende konsumentbyrå för el, gas och fjärrvärme.
Statistik. Myndigheternas egen statistik och undersökningar som myndigheter har beställt. Nils Holgersson-undersökningen för avgifter i kommunerna.
Priser. Där det finns oberoende prisstatistik använder vi den. Där den saknas, som för solceller, hembatterier och laddboxar, redovisar vi vad säljare och jämförelsesajter anger, och skriver ut att det är marknadsuppgifter.
När källan är svagare
Ibland finns en uppgift bara hos en tillverkare, en branschorganisation eller en enstaka kommun. Då gör vi så här:
- Vi skriver vem som står bakom uppgiften, till exempel att den kommer från en tillverkare.
- Vi använder den inte som grund för ett räkneexempel utan att säga det.
- Vi väljer det försiktigare värdet när två källor säger olika.
Äldre faktablad använder vi för sådant som inte ändras, som energiinnehållet i ved eller hur värme leds genom isolering. Vi använder dem inte för priser utan att ange årtalet.
Vad kontrolldatumet betyder
Under rubriken på varje sida står när uppgifterna senast kontrollerades mot källorna. Det betyder att vi den dagen har läst källan och jämfört den med det som står på sidan.
Datumet är inte detsamma som när sidan publicerades eller senast redigerades. En sida kan kontrolleras utan att något behöver ändras.
Ett ställe för alla siffror
Satser, belopp och gränser ligger samlade på ett enda ställe som både texter och kalkylatorer läser från. När en regel ändras rättar vi den där. Då uppdateras varje räkneexempel, tabell och kalkylator som använder den, och två sidor kan inte säga olika.
När vi kontrollerar om
- När en regel ändras. Vi följer regeringen, Skatteverket, Boverket och Energimarknadsinspektionen.
- Inför varje årsskifte, då de flesta skatter och avgifter ändras.
- När någon hör av sig om ett fel.
Större ändringar förs in i ändringsloggen.
Det vi inte vet
Vi skriver ut när något är osäkert eller inte går att kontrollera. Några exempel från sajten:
- hur Skatteverket ser på en viss kombination av bidrag och avdrag när myndigheten inte har uttalat sig
- vad ett hembatteri tjänar på stödtjänster om några år
- aktuella priser där ingen oberoende statistik finns
En ärlig lucka är bättre än en siffra som ser säker ut.
Rättelser
Hittar du ett fel vill vi veta det. Kontakta oss och berätta vilken sida det gäller och, om du kan, var den riktiga uppgiften står. Vi kontrollerar mot källan, rättar och uppdaterar sidans datum.