Energieffektivisera huset

Omkring tre fjärdedelar av energin i ett hus går till värme och varmvatten. Värmen försvinner genom ventilation, fönster, tak, väggar och golv. Tilläggsisolering av vinden är oftast den mest lönsamma åtgärden. Gör klimatskärmen först och byt värmesystem sedan, så kan du välja en mindre värmepump.

Publicerad 10 november 2026. Uppgifterna kontrollerades mot källorna 10 november 2026.

Var försvinner värmen?

Energimyndigheten redovisar hur värmeförlusterna fördelar sig i ett källarlöst småhus på 125 kvadratmeter från 1970:

Del av huset	Andel av värmeförlusterna
Ventilation	32 procent
Fönster och dörrar	20 procent
Tak	18 procent
Väggar	18 procent
Golv och källare	12 procent

Fördelningen skiljer sig mellan hus. I en nyare skrift anger Energimyndigheten fönster och dörrar till 35 procent, väggar till 20 procent och golv, tak och ventilation till 15 procent vardera. Ditt hus kan avvika från båda.

Det som inte varierar är slutsatsen: ingen enskild del står för allt, och ordningen du gör åtgärderna i spelar roll.

Börja med att ta reda på läget

Energi- och klimatrådgivningen råder dig att gå stegvis:

Undersök. Ta reda på hur huset värms och hur mycket energi det använder per månad. Jämför med liknande hus. Har huset en energideklaration finns åtgärdsförslag där.
Gör de enkla åtgärderna. Sänk innetemperaturen, täta, justera värmesystemet. Se Vad drar mest el hemma?
Gör de större åtgärderna. Isolering, fönster, ventilation och värmesystem.

Kommunens energi- och klimatrådgivare ger kostnadsfria och opartiska råd om just ditt hus.

Åtgärderna i rätt ordning

Energimyndigheten rekommenderar att klimatskärmen åtgärdas före värmeanläggningen. Den här ordningen följer deras skrift om tilläggsisolering:

1. Vinden

Oftast den mest kostnadseffektiva åtgärden. Äldre hus har ofta 10 till 15 centimeter isolering på vinden, medan nybyggda har omkring 50. Se Tilläggsisolera vinden.

2. Tätning av fönster och dörrar

Nya tätningslister kostar lite och tar bort drag. Se Täta fönster och dörrar.

3. Fönster

Byt, eller förbättra de befintliga med en extra ruta eller energiglas. Se Byta fönster eller renovera?

4. Väggar

Isolera utifrån när fasaden ändå ska göras om. Invändig isolering är riskfylld. Se Tilläggsisolera ytterväggar.

5. Grund och källare

Åtgärda fukt och dränering först. Se Isolera krypgrund och källare.

6. Ventilationen

Ventilationen står för en stor del av värmeförlusterna, och den måste fungera när huset blir tätare. Se Ventilation i villa.

7. Värmesystemet

När behovet är lägre kan du välja en mindre värmepump. Se Värmepumpar.

Fukt är den stora risken

Energimyndigheten kallar fukt för huvudfienden vid tilläggsisolering. När en byggnadsdel isoleras blir utsidan kallare, och fuktig inomhusluft som tar sig ut kan kondensera där.

Välj material och metod efter husets förutsättningar.
Var extra försiktig om huset har haft fuktproblem.
Kontrollera vinden regelbundet efter en tilläggsisolering.
Se över ventilationen när huset blir tätare.

Räkna på besparingen

Isoleringskalkylatorn räknar ut hur många kilowattimmar och kronor du sparar på att tilläggsisolera vind eller väggar, med Energimyndighetens formel.

Bidrag och avdrag

Villaeffekten ger 30 procent av materialkostnaden, högst 60 000 kr per småhus, för tilläggsisolering, vindtätning, fönster, dörrar och ventilation. Huset ska ha värdeår före 1990 och inte ha fjärrvärme. Se Villaeffekten för fönster, dörrar och isolering.
Rotavdrag ger 30 procent av arbetskostnaden. Se Villaeffekten och rotavdrag för hur de förhåller sig till varandra.

Bygglov och kulturvärden

Tilläggsisolering utifrån och fönsterbyte ändrar husets utseende och kan kräva bygglov. Varsamhetskravet i plan- och bygglagen gäller alla byggnader. Fråga byggnadsnämnden innan du beställer.

Läs också

Värme i fritidshus på vintern

Alla guider om energieffektivisering

Kalkylatorer

IsoleringskalkylatornRäkna ut hur många kilowattimmar och kronor du sparar på att tilläggsisolera vind eller väggar.

Vanliga frågor

Vilken åtgärd sparar mest energi?

Det beror på huset, men tilläggsisolering av vinden är oftast den mest lönsamma åtgärden enligt både Energimyndigheten och energi- och klimatrådgivningen. Kostnaden är låg i förhållande till besparingen.

I vilken ordning ska jag göra åtgärderna?

Börja med klimatskärmen: vind, tätning, fönster och väggar. Byt värmesystem efteråt. Då kan värmesystemet dimensioneras för ett lägre behov.

Finns det bidrag för energieffektivisering?

Ja. Villaeffekten ger 30 procent av materialkostnaden, högst 60 000 kronor per småhus, för hus med värdeår före 1990 utan fjärrvärme. Arbetskostnaden kan ge rotavdrag.

Kan huset bli för tätt?

Ja, om ventilationen inte följer med. Tätning och tilläggsisolering minskar luftläckaget, och då kan tilluften bli för liten. Komplettera med ventiler och se över ventilationen.